Alvin Yellowhorse kör en stor GMC Yukon, ett bensinslukande monster, en bil som egentligen är alldeles för dyr i drift. Ändå har han inga planer på att byta.
Kenth och Sheila Halona kör en Ford pickup. Bensinkostnaden tar över en fjärdedel av parets månadsinkomst. Ändå tänker de inte byta.

Sandra Bradwisch kör en minibuss från Chrysler. Hon arbetar som sekreterare och nästan hela hennes månadslön går åt till bensin. Ändå tänker hon inte byta till en mindre bil.
Alla pratar om bensinpriset eftersom i stort sett alla amerikaner är beroende av bil. Städerna saknar kärnor, affärerna är utspridda i gallerior som ligger vid motorvägar. Om du så bara ska köpa en liter mjölk, en pocketbok, ett par batterier eller en banan måste du sätta dig i bilen.
När bensinen blir dyr – den kostar runt sju kronor litern – borde väl alla diskutera hur man ska få  ner konsumtionen eller förbättra kollektivtrafiken. Kanske bygga städerna smartare? Någon sådan debatt kan jag inte finna.

 

Jag pratade med en handlare i begagnade bilar i Gallup, New Mexico. Hon heter Ewonne Wyatt. Hennes familj har krängt bilar i 37 år och hon har märkt att kunderna köper något färre stora när bensinen är dyr. Men hon har aldrig hört någon fråga efter en hybridbil eller en som går på alternativa bränslen.
Jag kastade fram ordet bussar och Ewonne svarade att det finns en som kör en rutt på några gator inne i Gallup. Man kan se den ibland. Hon visste inte mer. Hon har aldrig åkt med den.
Gallup har 30 000 invånare. Staden är centrum för indianreservaten i området.

På parkeringen utanför matvarubutiken Safeways talade jag med Sheila och Kenth Halona. De lastade läsk och mat på flaket till sin pickup. Kenth är mekaniker, Sheila pluggar till sekreterare.De bor i ett Navajoreservat och har inga kostnader för hyra. Kenth tjänar 1600 till 2000 dollar i månaden. De måste lägga undan 600 till bensin.– Det är så trist, sa Sheila. Jag önskar att vi kunde använda pengarna till något annat.

De sa att de gärna skulle ha en snålare bil, men behöver pickupen.

En chef på Safeways kom ut och sa att vi inte fick intervjua folk på parkeringsplatsen. Urban och jag lämnade stan och for västerut. På en rastplats talade jag med Sandra Bradwisch som var på väg till Phoenix för att hälsa på en syster.Sandras man Kevin är vaktmästare. På hans lön lever de. Sandras går åt till bensin. Hon tyckte i likhet med Sheila att det är trist och sa: – Jag vet inte varför vi inte talar mer om bränslesnåla bilar. Vi gör det bara inte.

Alvin Yellowhorse, navajoindian, är silversmed och skrothandlare.  Silverpriserna har gått upp och på grund av den ekonomiska krisen köper turisterna färre smycken. Då satsar Alvin på att sälja metallskrot till en handlare nere i Phoenix. Det finns gott om bilvrak i naturen runt reservaten.
– Förr körde folk ut gamla bilar i flodfårorna och lämnade dem där.

Alvin har en samling vackra karosser från 40- och 50-talen som han inte har hjärta att sälja som skrot. Ibland stannar förbipasserande och vill köpa en reservdel till någon antik bil.
Om man bortser från silversmidet, som är Alvins profession, går affärerna riktigt bra. Fast han klagar på bensinpriset. Hälften av hans inkomster går åt till soppa.
Varför kör han då en så törstig bil?
– Jag är gammaldags. Jag gillar inte hybridbilar, säger han.
Han bor i ett mobilt hem, egentligen en barack.
– Jag har inte råd med något bättre.
En populär ekonomisk teori säger att människor alltid agerar rationellt när det handlar om det egna ekonomiska intresset. Det kan stå i motsättning till samhällets. Jag vill till exempel betala så lite skatt som möjligt. Samhället har intresse av att jag betalar mer.
Exemplen ovan visar att teorin är nonsens. Människor kan mycket väl agera mot sitt eget intresse. Alvin Yellowhorse skulle tjäna på att köra en liten miljövänlig bil. Han väljer en Ford Yukon därför att den är … tuffare. (Han ger förstås en lång förklaring om att han kan meka med Forden. Det går inte med en hybridbil, säger han.)
Kanske är den stora, bensinslukande bilen en så stark del av den amerikanska identiteten att en politiker som vill vidta åtgärder mot den globala uppvärmningen avskaffar sig själv.
Den republikanske presidentkandidaten Rick Perry lovar däremot att häva miljölagar och släppa lös en massiv jakt på olja i i känsliga områden i Mexikanska Golfen och Alaska. På köpet ska USA få 1,2 miljoner nya jobb.